Idag tänkte vi lyxa till det med en liten tur till simhallen. Så imorse var det full rulle för att äta frukost, packa väskan och ge oss iväg mot staden.
Tydligen var det nått jippo där idag för det låg badbollar det stod tekniska verken på i hela bassängen. Typ. Eller ja det var många badbollar i alla fall.
Sen klockan 11 skulle det komma en sjörövare dit. Kul för alla barn tänkte jag. Lite tönt för vuxna. När det händer såna där saker känner jag bara hur pinsamt det är när killen i ögonlapp, kattkostym eller superhjältedräkt kommer av sig. När ett barn tex ropar rakt ut "MAN KAN INTE ÄTA HAJAR!" Barn är ju så härliga. Är dom inte i skolan räcker dom minsann inte upp handen när de vill säga nått. De skriker rakt ut. Och ofta någonting som inte ens har med saken att göra. "MIN MAMMA TYCKER OM NÄR PAPPA KLAPPAR HENNE PÅ STJÄRTEN!"
Sebastian tyckte i alla fall att det var trevligt att bada. Sen var det ju dags att duscha. Igen! SKRÄCK!
Finns det nånting jag hatar så är det att behöva visa min nakna, fula, bleka kropp med bristningar på magen och hängiga tuttar för folk. Men när jag står där i duschen och tittar lite på de andra som står där så ser jag ju att de flesta faktiskt ser ut som jag. 80 % av kvinnorna där har ju barn, och kroppen som bevisar det.
Känner mig överlycklig över att alla andra där också har en mage som ser ut som bulldeg. Icke fast bulldeg. Den lixom dallrar lite grann när man klappar på den. De har också hängiga ur-ammade tuttar. Bristningar så långt ögat kan nå och dessutom lite av det där gravidfettet kvar. Står där och känner mig SÅÅÅÅ nöjd.
Ända tills det kommer in en vältränad mamma i 35 årsåldern. Hon har inte bara ett barn, inte heller två utan 3 barn i släptåg. Hon är alltså trebarnsmorsa. (Vet att det är hennes eftersom de alla tre till min stora fasa kallade henne mamma) Där står hon naken och ser ut som hon gjorde när hon var 19. Ingen bulldeg, fasta tuttar och inte en enda bristning. Men jag är inte ett dugg avundsjuk. Jag ska ju hem och äta sallad. Bara sallad.
För resten av mitt liv.
Jo just det. När vi satt i barnbassängen jag och Sebastian kom det fram en kvinna och stod precis där vi satt. Och rakt framför mina ögon fick jag se en annan kvinnas buske titta fram.
Att komma ihåg: Blunda varje gång jag är i simhallen.
Visst är det skönt att veta att man inte är ensam om att se nyförlöst ut (och min minsta har bara ett åt (!) kvar till skolstart. Lika underbart som detta är, lika vidrigt är det att se den där mamman med fler barn och snyggare kropp...det kunde ju ha varit jag om jag bara gett mig F-N på att jag skulle komma tillbaka till fasta lår och platt mage...ändå glad att jag är jag, det är ju mig min man älskar precis som jag är....
SvaraRadera