tisdag 7 februari 2012

I Love Göran Hägglund

Det finns inte så många politiker som passerat under dom åren i mitt liv jag varit medveten om politiken som jag riktigt tyckt om. Göran Hägglund är absolut en av dom. I Love Göran Hägglund. Och jag tycker att det är synd att inte fler svenskar kan se vad det är han vill med familjepolitiken. (Inte bara han utan hela det kristdemokratiska partiet givetvis)
Läste ledaren i Corren igår och blev både överlycklig och helt otroligt fantastiskt förbannad. KD tycker ju att familjerna ska kunna ha mer inflytande över hur deras familjesituation ska se ut. Man ska kunna ha större möjligheter att vara hemma med sina barn längre, istället för att lämna dom på dagis. (i förskola heter det ju nu för tiden) Då kommer den jävla Nyamko Sabuni och säger att en förälder inte kan jämställas med en pedagogiskt utbildad förskolelärare. Och vad betyder det egentligen? Jo att vi föräldrar inte är betrodda att kunna ta hand om våra barn själva. Vi kan inte under några omständigheter förbereda våra barn inför skolstart till exempel. 
Nu är ju jag tydligen så otroligt korkad att jag inte själv kan räkna ut att man ska kunna läsa, räkna och skriva innan skolstart. Jag trodde lixom att man skulle lära sig det i skolan. Sen är det klart att man ska uppmuntra sina barn hemma att kanske skriva sitt namn och så innan man börjar skolan. Att man kanske känner igen en del bokstäver och så där, men lite överdrivet är det när barn i förskolan ska lära sig matematik.

Är inte föräldrarna de viktigaste människorna i ett barns liv? Har inte tidigare generationer kunnat fostra sina barn till riktigt duktiga, artiga människor som klarade utbildning och arbetsliv utan dagis? Förr fanns ju inte ens barnomsorg. Men alla tidigare generationer är förmodligen helt förtappade.

Nej det är bättre idag, när barn som i en viss ålder kräver mycket uppmärksamhet, måste slåss om den med 25-30 andra barn. Oartiga, skrikiga barn som ingen nånsin lyssnar på eftersom de vuxna aldrig har tid. 

Jag vill tacka min mamma av hela mitt hjärta för att hon gav mig sommarlov, jullov, påsklov, höstlov och för att jag fick gå hem direkt när skolan slutade istället för att gå till barnomsorgen. Det är med detta i minnet som jag brinner så starkt för att kunna ge mina egna barn samma sak.

Heja Göran Hägglund!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar