Ljudet av tusentals skrik

Har lagt av mig lite när det gäller bloggen känner jag. Finns väl sina naturliga orsaker till det antar jag, men nu ska det bli topp igen.

Såg en film häromdan som fick det att riktigt knyta sig inne i mig. En blomma i Afrikas öken.
Den handlar om en kvinna som när hon bara var 3 år blev könsstympad medan hennes egen mamma höll fast henne. Inne i mitt huvud kunde jag höra tusentals små flickor runt om i världen skrika av smärta när de råkar ut för samma sak.
Detta får mig att tänka på vad det är vi gör mot varandra egentligen.
Vi ljuger, sviker varann, är otrogna, våldtar, mördar, misshandlar och gör varandra illa. Könsstympar små flickor för att "vi" vuxna har bestämt att det ska vara så. Omskär små pojkar för att "vi" även där som vuxna tycker att det är rätt. Vi lider av enormt maktbegär där det inte räcker för oss att bara leva våra liv lyckliga tillsammans med dom vi älskar, som älskar oss.
Varför är det så fel att bara ha ett arbete man klarar sig på och lägga sin mesta energi på att vara lycklig tillsammans med människor istället för att leva livet mot makt och pengar?
Idag vill vi inte ens kämpa för makt. Som 25-åring vill man redan vara VD någonstans. Eller ha ett eget företag. Och inte ett man klarar livhanken på utan vi ska bli multimiljonärer på en kvart.

Jag vill också vara multimiljonär, men inte på bekostnad av min familj. Jag har gärna kvar mitt jobb inom äldrevården med skitlön, piss-tider och ett omänskligt arbetsklimat om det innebär att jag kommer leva lycklig resten av livet på min fritid.

Några visdomsord på vägen:

Kom ihåg att talesättet lyder: Behandlad andra som du själv vill bli behandlad. INTE: Behandla andra som du själv blivit behandlad.