Ja jag har sommarångest. Men inte sån där sommarångest över att jag inte ska komma i bikinin. Det VET jag att jag inte kan iallafall. Eller jo jag kommer i den, men jag ser ut som en korv stoppad i ett för litet skinn, så liksom halva korven hänger utanför. Inte alls särskilt smickrande. Så bikini har jag kanske hemma i trädgården. På natten. När ingen annan är vaken.
Nej min ångest handlar om nått helt annat. Igår var sista barnsången för den här terminen. Erik har fått sommarjobb på Runsven vilket betyder att vi inte kommer ha en enda dag semester. Ja han kommer ju vara ledig på helgerna och så men inget annat. Så jag har dom senaste veckorna sett både semester i Ekfors, midsommarfirande och sjöbad flyga ut genom fönstret. (Jobbet ligger ju i Skänninge, vilket betyder att Erik ska ha bilen varenda dag, vilket i sin tur betyder att vi får bada i tinnis. Eller så får jag ta barnen på ryggen och springa till Vikingstad.)
Att det inte blir nått midsommarfirande är för att alla andra är upptagna och vi liksom hade räknat med att fira midsommar i Ekfors.
Så tillbaka till ångesten. Vad i hela glödheta ska jag och barnen hitta på HELA sommaren? Jo vi kommer hänga i linbaneparken. Sebastian kommer nog vara överlycklig, men det är ju bara för att han inte riktigt vet vad han missar.
Men, en glad nyhet är iallafall att gräsmattan nu ser ut som en........gräsmatta. Den är ju inte riktigt färdig, men jag tycker allt att det börjar arta sig.
Det sköna med den här årstiden är iallafall att barnen njuter av att få vara ute i solen. Lättare klädda och mer rörliga. Härliga, fina snuttbarn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar