Nytt jobb, lugna puckar?

Jag har blivit så fruktansvärt besviken flera gånger dom senaste åren. Varje gång vi stått inför nått nytt i livet har allt vänds uppochner. 

Erik friade och vi började planera vårt bröllop. Då fick Erik veta att Esca, där han jobbade, skulle lägga ner. Han slutade på Esca och  2 veckor senare fick vi veta att vi skulle ha barn. 

Vi fick Sebastian, och sen fick vi Isolde. Vi köpte bostaden vi bor i nu, och precis efter vi skrivit på alla papper, fick Erik veta att han skulle bli varslad. 

Han hade i princip fått ett nytt fast jobb, när vi nu återigen började planera för bröllop igen. Fick veta att han inte fick vara kvar. Då var paniken nära, med tanke på att inbjudningar redan skickats ut. 

Imorgon börjar han på ett nytt jobb. Våra med och motgångar har på nått sätt gått hand i hand hela tiden. 

Jag är extremt stolt över Erik, den här gången har han varit arbetslös i exakt en månad. Det är det längsta han varit arbetslös nånsin, trots att han blivit av med jobbet flera gånger. 

Själv får jag nu börja jobba lite mindre pga Eriks arbetstider. Men på helgerna går det ju bra. 

Idag har vi haft en riktig familjedag. Lek och bus i Valla, filmmys hemma och planering av dom två närmaste veckorna. 

Nu ska vi äntligen få till lite riktig veckorytm.