Milstolpe

Idag har vi varit extremt aktiva, jag och barnen.

Isolde slog upp sina små blå strax efter sju i morse och det var bara för lilla mamma att gå upp. 

Stängde dörren till Sebastian eftersom jag inte alls tyckte att han behövde gå upp. 

Vid åttatiden väcktes han och frukosten intogs under ganska snälla och nöjda förhållanden, vilket är väldigt sällsynt här hemma. 

Strax efter nio begav vi oss till kyrkan, och terminens första Öppet hus. Som jag har längtat. Det var mysigt att träffa alla kompisar igen. Vi har ju sett en del av dom under sommaren, på sommarcafet och så. Men många har vi ju inte sett sen avslutningen. Det var härligt iallafall. 

Efter Öppet hus blev det racerbilen hem för att göra lunch, plocka undan efter lunch, slänga upp en maskin tvätt på tork och slänga in en i maskin. Söva Isolde för middagssov, glo på hem till gården, för att sen jäkta tillbaka till kyrkan för Sebastians första barntimmar. 

En viktig milstolpe i Sebbans liv. Första gången han blivit lämnad på ett ställe utan att få vara med någon i familjen. Han var lite tveksam först, när jag sa att han skulle ta av sig skor och keps. Han fick välja vart han ville hänga av sig, och bilden med bilen blev det. När jag sen sa att jag och Isolde bara skulle iväg en liten stund, blev vi mer eller mindre utknuffade genom dörren. 

Först tog vi en liten promenad ner till mossen, för att sen åka vidare till mormor Karin för lite mellismys. 

Sen var det bara ner till kyrkan för att hämta Sebastian, hem, och sen börja med middagen. 

Imorn blir det stan för ärenden inför resan. Och tvätt. Tvätt, tvätt och sen lite tvätt. Bra att göra så mycket som möjligt så fredagen skyndar sig. 

Det är nära nu!