Bara lukten, stanken eller till och med ljudet av någon som kräks, kan få mig att själv kräkas.
Ändå upp i tonåren började jag alltid gråta varje gång jag kräktes, och så ropade jag på mamma. Det var så hemskt vidrigt. Mycket jobbigt för mig var det när jag väntade Isolde. Jag kräktes ta mig fan 6-7 gånger varje dag i flera månader.
Jag brukar säga att jag hellre är på jobbet och torkar bajs 100 gånger om dan, än torkar spya en gång.
Ganska beklämmande blir det då som nu när Isolde verkar ha fått nån slags maginfluensaliknande sjukdom. Hon kräktes 3 gånger i vår säng natten till idag. Har inte kräkts alls under hela dan trots att hon ätit vid alla måltider. Men nu när hon skulle nattas kom det igen. På mig, henne, soffan, soffbordet och på den härliga gröna långhåriga ryamattan i vardagsrummet som inte alls är så jävla lätt att tvätta.
Det var ju bara att ta ut mattan på altanen, spraya den med allt jag hade hemma och köra på jetstrålen med vattenslangen. Det största problemet med mattan är att den ökar i vikt med ungefär 3719 kilo när den är full med vatten.
Men efter ett riktigt krafttag av både mig och Erik hänger den nu på sträcket i trädgården. Den hänger ju typ i backen och linan kan gå av vilken kvart som helst. Och blir det minusgrader inatt kan vi nog säga adjö till den imorgon.
Men hoppas alla ni andra har en bra och trevlig torsdagskväll.
Och grattis min älskade storasyster på 40....... eh......23- årsdagen. Puss
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar