Idag har jag känt en viss panik infinna sig i kroppen. Panik över att jag fortfarande inte får sova för mig själv, utan varenda natt få ha Isolde på armen.
Och natten till idag var ju inte den skönaste heller. Vid 6 tiden nån gång gick jag upp och hämtade näsdroppar till nyckelpigan eftersom hon inte kunde andas knappt. Klockan 7 stiger sen Sebastian in i vårt rum och kryper upp i sängen. Tycker det är dags att upp.
"Nej Sebastian lägg dig här en stund, Isolde har nästan precis somnat" säger jag.
Så Sebastian kryper ner och lägger sig bredvid mig. Klockan 9 vaknar jag sen av att Isolde börjar vakna. Då hör jag Sebastians tv. Går in i hans rum, och där ligger han. Vaken och tittar på Babar.
Så den här dåliga mamman ska imorgon låta bli att somna om. Typ. Kanske. Om jag kan. Eller iallafall försöka sova lite lättare så jag hör om Sebastian går sin väg igen. Om han nu kommer in till oss. Vilket han säkert kommer göra.
Jo en sak till: på fårhjordsvägen är det nu torrt. På vissa ställen. På dom andra ställena är det 94 % fukt. Så det ska bli skönt att få göra iordning där. Till jul.
Tänk istället: Vad bra att Sebastian kan sätta på sin tv själv och sitta fint och titta tills du vaknar, och väljer att göra det istället för att prova att sätta på spisen och koka gröt eller nåt annat uppfinningsrikt! Han tar inte skada av att titta på tv själv en stund medan du vaknar, och tänk vilken mycket gladre mamma han kommer ha idag för att du fick sovmorgon! Var inte så hård mot dig själv <3
SvaraRadera