Och detta till trots svämmar inkorgen på mailen över av erbjudanden på Viagra.
Inte bara det utan även reklam på preparat som ska enlarge-a min penis. Och visst känner jag att just MIN penis är lite liten, men skulle tro att jag är ganska tillfredställd ändå.
Och detta med Viagra; för det första så är inte min man 70 år och behöver inte just nu hjälp inom det området. Skulle han vara det, 70 år eller i behov så skulle jag nog hellre föredra att han gick till doktorn och skaffade hjälp istället för att skicka efter placebopiller från nätet.
Man skulle ju kunna tänka sig att begränsningen på dessa mail borde vara 30 om dagen i alla fall.
Men ett litet tips till alla er därute som behöver viagra eller anlarge-a eran penis; skaffa hotmail och se till att ni inte har något skräppost-filter på. Då får ni erbjudanden varje dag!
fredag 20 april 2012
måndag 16 april 2012
På det sjunde har det smällt!
Ja nu har det smällt. Nu är han klippt min lillprins. Det kändes som en mardröm att sitta där med honom i knät och se lock efter lock hamna på golvet. Nu har jag ju efter några dagar vant mig vid att se honom kortklippt. Men jag tycker allt att det ser ut som en annan pojke. Han blev stor på en kvart.
Men han ska ju snart bli storebror också så då hade han ju blivit större i vilket fall. Tänk att min lilla kille ska bli storebror. Jag själv har precis vant mig vid tanken på att vi snart kommer ha två barn. Och om två och en halv månad är hon väldigt välkommen.
Var i Ullared i lördags med lillebror Kristoffer. Hade väldigt trevligt dit och hem med prat om allt. Väl där var Kristoffer klar vid tio-tiden. Då hade jag precis kommit till barnavdelningen. Men jag hittade allt jag skulle ha, till och med kläder till mig själv. Som jag sa till pappa så får man ju oftast prioritera bort sig själv som mamma. Både tiden och pengarna går oftast åt till barnet/barnen. Men mammabyxor, amnings-bh:ar och en ny pyjamas hittade ner i varuvagnen. Hittade även jeans till Erik som sitter som en smäck trots att han inte var med.
Förolämpningen var när jag skulle leta efter mammatrosor och frågar en av dom som jobbar på underklädesavdelningen vart jag kan hitta såna.
"Det finns borta vid andra trosor, men det finns bara small kvar" säger hon och tittar på mig.
"Jaha, kan du visa mig vart dom finns" svarar jag tillbaka.
"Absolut" säger hon och börjar gå mot trosbyttorna.
Väl där säger hon: "Ja här är dom men det finns som sagt va bara small kvar".
"Tack så mycket" säger jag tar en tvåpack och lägger i min vagn.
Väl hemma satte jag på mig mina nya mammatrosor i storlek small och dom sitter perfekt.
Här är lite före och efter bilder på Sebban.
Men han ska ju snart bli storebror också så då hade han ju blivit större i vilket fall. Tänk att min lilla kille ska bli storebror. Jag själv har precis vant mig vid tanken på att vi snart kommer ha två barn. Och om två och en halv månad är hon väldigt välkommen.
Var i Ullared i lördags med lillebror Kristoffer. Hade väldigt trevligt dit och hem med prat om allt. Väl där var Kristoffer klar vid tio-tiden. Då hade jag precis kommit till barnavdelningen. Men jag hittade allt jag skulle ha, till och med kläder till mig själv. Som jag sa till pappa så får man ju oftast prioritera bort sig själv som mamma. Både tiden och pengarna går oftast åt till barnet/barnen. Men mammabyxor, amnings-bh:ar och en ny pyjamas hittade ner i varuvagnen. Hittade även jeans till Erik som sitter som en smäck trots att han inte var med.
Förolämpningen var när jag skulle leta efter mammatrosor och frågar en av dom som jobbar på underklädesavdelningen vart jag kan hitta såna.
"Det finns borta vid andra trosor, men det finns bara small kvar" säger hon och tittar på mig.
"Jaha, kan du visa mig vart dom finns" svarar jag tillbaka.
"Absolut" säger hon och börjar gå mot trosbyttorna.
Väl där säger hon: "Ja här är dom men det finns som sagt va bara small kvar".
"Tack så mycket" säger jag tar en tvåpack och lägger i min vagn.
Väl hemma satte jag på mig mina nya mammatrosor i storlek small och dom sitter perfekt.
Här är lite före och efter bilder på Sebban.
fredag 13 april 2012
På det sjätte smäller det!
Nu är ögonblicket här. Han kommer bli sååå stor på en gång. Mår nästan liten dåligt just nu när det bara är en timme kvar. Kommer bli gråtfärdig. Gravid och gråtfärdig är ju ingen vinnande kombo har jag lärt mig den senaste tiden.
Det känns helt fruktansvärt och har gjort det enda sen första gången Erik var tvungen att sätta tanken i huvet på mig. Sebastian måste klippas. NEJ! det måste han inte alls är allt jag skrikit i flera månader nu.
Han är ju så fin i sina små prinslockar. Men tyvärr är dagen inne. Har på förmiddan bokat tid för klipp. Har ju själv insett att håret där fram börjar bli så ojämnt.
Kommer säkert tjuta som en liten gris där inne på frisersalongen. Inte Sebban alltså utan jag.
Fy fy fy.
Jag har uppdaterat bloggen lite också. Tyckte att det var på tiden för lite nytt. Ombyte förnöjer som dom säger.
Det känns helt fruktansvärt och har gjort det enda sen första gången Erik var tvungen att sätta tanken i huvet på mig. Sebastian måste klippas. NEJ! det måste han inte alls är allt jag skrikit i flera månader nu.
Han är ju så fin i sina små prinslockar. Men tyvärr är dagen inne. Har på förmiddan bokat tid för klipp. Har ju själv insett att håret där fram börjar bli så ojämnt.
Kommer säkert tjuta som en liten gris där inne på frisersalongen. Inte Sebban alltså utan jag.
Fy fy fy.
Jag har uppdaterat bloggen lite också. Tyckte att det var på tiden för lite nytt. Ombyte förnöjer som dom säger.
onsdag 21 mars 2012
Tuttfixerad??
Ja det kan man undra.
Sitter på facebook och får helt plötsligt se ett par stora bröst i bild. Det är lillebror som tydligen gillat någon random tjejs bröst.
Tänker då på att jag faktiskt sett flera såna bilder på FB. Undrar lite över hur det kommer sig att man lägger ut såna bilder på sig själv.
Med tanke på att det kommer in flera hundra, ja ibland ett par tusen Gilla och rätt många kommenterar kan jag tänka mig att det är ett hyfsat bra sätt att få uppmärksamhet. Tjejer som kommenterar säger oftast "gud vad patetiskt" och "lägg ner för fan". Medan många ganska patetiska killar frågar "har du någon pojkvän?". Som om hon vore en intressant person med underbar personlighet och passar ihop med just den här killen som handen i handsken bara för att hon råkar ha snygga bröst.
Sen kommer det kommenterar som "wow va du var snygg". Hur kan man se det när bilden bara visar två stora bröst? Sen finns det ju även dom då som tror att alla tjejer som INTE har en jättepeppad kommentar att komma med, är avundsjuka på tjejen för att hon har så fina stora (silikonfyllda?) bröst.
Allt jag kan tänka på är att tjejen uppenbarligen inte har så bra självförtroende eftersom hon anser det så viktigt att lägga ut en sån bild där ändå tanken är att killar ska dregla över bilden och ösa komplimanger över henne.
Funderar lite över mina egna bröst. Hade som 20 åring en stor C-kupa och klarade penntricket galant. Nu snart 30 år gammal och ammat ett barn är det fortfarande en stor C-kupa. I vissa BH-ar en D-kupa. Och nu skulle jag inte ens kunna göra penntricket med ett helt pennfodral knökfullt.
Tänker tillbaka till den där dagen i simhallen. Tänk att ha fått 3 barn, vara i 35 årsåldern och brösten fortfarande såg ut som om man var 20.
Härliga tider!
Sitter på facebook och får helt plötsligt se ett par stora bröst i bild. Det är lillebror som tydligen gillat någon random tjejs bröst.
Tänker då på att jag faktiskt sett flera såna bilder på FB. Undrar lite över hur det kommer sig att man lägger ut såna bilder på sig själv.
Med tanke på att det kommer in flera hundra, ja ibland ett par tusen Gilla och rätt många kommenterar kan jag tänka mig att det är ett hyfsat bra sätt att få uppmärksamhet. Tjejer som kommenterar säger oftast "gud vad patetiskt" och "lägg ner för fan". Medan många ganska patetiska killar frågar "har du någon pojkvän?". Som om hon vore en intressant person med underbar personlighet och passar ihop med just den här killen som handen i handsken bara för att hon råkar ha snygga bröst.
Sen kommer det kommenterar som "wow va du var snygg". Hur kan man se det när bilden bara visar två stora bröst? Sen finns det ju även dom då som tror att alla tjejer som INTE har en jättepeppad kommentar att komma med, är avundsjuka på tjejen för att hon har så fina stora (silikonfyllda?) bröst.
Allt jag kan tänka på är att tjejen uppenbarligen inte har så bra självförtroende eftersom hon anser det så viktigt att lägga ut en sån bild där ändå tanken är att killar ska dregla över bilden och ösa komplimanger över henne.
Funderar lite över mina egna bröst. Hade som 20 åring en stor C-kupa och klarade penntricket galant. Nu snart 30 år gammal och ammat ett barn är det fortfarande en stor C-kupa. I vissa BH-ar en D-kupa. Och nu skulle jag inte ens kunna göra penntricket med ett helt pennfodral knökfullt.
Tänker tillbaka till den där dagen i simhallen. Tänk att ha fått 3 barn, vara i 35 årsåldern och brösten fortfarande såg ut som om man var 20.
Härliga tider!
fredag 9 mars 2012
Är jobbskatteavdrag och sänkt arbetsgivaravift och restaurangmoms räddningen?
Nej jag tror inte det.
Försöker sätta mig in i en sån situation där jag själv är egen företagare. Väljer jag att bli egen företagare vill jag antagligen tjäna pengar. Mer pengar än om jag jobbade åt någon annan.
Med sänkt arbetsgivaravgift blir det ju mer pengar över till mig. Om jag inte har behov av mer personal skulle jag ju inte anställa mer folk bara för att det blir billigare att anställa dom. Alla egna företagare strävar väl efter att själva tjäna så mycket pengar som möjligt. "Jag behöver egentligen inte mer personal men jag anställer några till som en tjänst till samhället". Nej jag tror inte att så många tänker så.
Ser vi sen på det här med restaurangmomsen är det ju inte särskilt många som faktiskt använt det till att anställa mer personal. Man kanske har sett att en del har sänkt sina priser. Marginellt. Men även här tror inte jag att restauranger och caféer helt plötsligt behöver mer personal.
För att dessa två ska få någon effekt måste ju företagen få krav på sig. Ja du får utnyttja den nya billigare arbetsgivaravgiften för alla dina anställda. Men då måste du anställa minst 2 till.
Ja du får utnyttja den nya billigare restaurangmomsen, men då måste du anställa minst 2 till.
Och jobbskatteavdraget. Låter fint när man tar dessa ord i sin mun: "Nu får vi mer pengar i plånboken varje månad vi kan köpa crap för".
Låter inte lika fint när jobbskatteavdragen sinar ur vår statskassa och vi får ett sämre Sverige. Såg en väldigt liten reklamsnutt igår om nästkommande avsnitt av Sofias Änglar. En familj som köpt sitt drömhus och har inte råd att renovera det till ett hem att bo i eftersom sonens hjärtoperation kostat mer pengar än vad statens "bidrag" räcker till.
Jag skulle gärna önska att varje svensk som jobbar, lägger undan den summa pengar varje månad de får MER nu än förut för oförutsedda händelser i framtiden. Jag har alltid varit väldigt stolt över Sverige och det system vi har att alla bidrar så alla har möjlighet att kunna leva ett bra liv. Med utbildning, vård och allt annat skydd vårt skattesystem ger.
Nu är jag lite rädd för hur utvecklingen kommer ske. Måste jag och Erik börja spara undan pengar så att våra barn ska kunna få en gymnasieutbildning? Måste vi lägga undan pengar så vi kan betala för vården ifall någon av oss i framtiden får en livshotande sjukdom där vi själva just då måste punga ut med pengar för medicin, operationer och för vad sjukhusvistelsen EGENTLIGEN kostar?
Och en liten utskällning till er väldigt unga: Ge er för fan när det gäller löner till unga. Finns inga rimliga skäl till varför en alldeles färsk student ska få lika mycket lön som någon som arbetat i 20-25 år.
Man måste faktiskt inte bo i en trea mitt i stan, ha egen bil och den dyraste mobilen direkt när man flyttat hemifrån. Sänk era krav. NU!
Försöker sätta mig in i en sån situation där jag själv är egen företagare. Väljer jag att bli egen företagare vill jag antagligen tjäna pengar. Mer pengar än om jag jobbade åt någon annan.
Med sänkt arbetsgivaravgift blir det ju mer pengar över till mig. Om jag inte har behov av mer personal skulle jag ju inte anställa mer folk bara för att det blir billigare att anställa dom. Alla egna företagare strävar väl efter att själva tjäna så mycket pengar som möjligt. "Jag behöver egentligen inte mer personal men jag anställer några till som en tjänst till samhället". Nej jag tror inte att så många tänker så.
Ser vi sen på det här med restaurangmomsen är det ju inte särskilt många som faktiskt använt det till att anställa mer personal. Man kanske har sett att en del har sänkt sina priser. Marginellt. Men även här tror inte jag att restauranger och caféer helt plötsligt behöver mer personal.
För att dessa två ska få någon effekt måste ju företagen få krav på sig. Ja du får utnyttja den nya billigare arbetsgivaravgiften för alla dina anställda. Men då måste du anställa minst 2 till.
Ja du får utnyttja den nya billigare restaurangmomsen, men då måste du anställa minst 2 till.
Och jobbskatteavdraget. Låter fint när man tar dessa ord i sin mun: "Nu får vi mer pengar i plånboken varje månad vi kan köpa crap för".
Låter inte lika fint när jobbskatteavdragen sinar ur vår statskassa och vi får ett sämre Sverige. Såg en väldigt liten reklamsnutt igår om nästkommande avsnitt av Sofias Änglar. En familj som köpt sitt drömhus och har inte råd att renovera det till ett hem att bo i eftersom sonens hjärtoperation kostat mer pengar än vad statens "bidrag" räcker till.
Jag skulle gärna önska att varje svensk som jobbar, lägger undan den summa pengar varje månad de får MER nu än förut för oförutsedda händelser i framtiden. Jag har alltid varit väldigt stolt över Sverige och det system vi har att alla bidrar så alla har möjlighet att kunna leva ett bra liv. Med utbildning, vård och allt annat skydd vårt skattesystem ger.
Nu är jag lite rädd för hur utvecklingen kommer ske. Måste jag och Erik börja spara undan pengar så att våra barn ska kunna få en gymnasieutbildning? Måste vi lägga undan pengar så vi kan betala för vården ifall någon av oss i framtiden får en livshotande sjukdom där vi själva just då måste punga ut med pengar för medicin, operationer och för vad sjukhusvistelsen EGENTLIGEN kostar?
Och en liten utskällning till er väldigt unga: Ge er för fan när det gäller löner till unga. Finns inga rimliga skäl till varför en alldeles färsk student ska få lika mycket lön som någon som arbetat i 20-25 år.
Man måste faktiskt inte bo i en trea mitt i stan, ha egen bil och den dyraste mobilen direkt när man flyttat hemifrån. Sänk era krav. NU!
torsdag 8 mars 2012
Härliga vecka!
Ja den här veckan har verkligen varit riktigt härlig. Kan i ärlighetens namn inte komma ihåg vad vi gjorde i måndags men det var säkert nått riktigt roligt. Kanske var det så att vi hade sovmorgon till nio och inga sura miner till frukost. Sen var vi nog ute i den fina vårsolen och lekte så där underbart så om någon hade tagit kort på oss hade det blivit såna där fina bilder som finns i tidningsreklam för allergivänligt tvättmedel. Där mamman kastar upp barnet i luften och båda skrattar så där mysigt. "Åh vad härligt vi har det som har så rena kläder utan allergiframkallande ämnen".
I tisdags var vi i trädgårdsföreningen och lekte, och Sebban ville hellre vara ute på den leriga gräsmattan än inne på lekområdet. Men mysigt var det.
I går var min älskade lillebror här och fikade. (Ja Rebecca var med också) Hade bakat bullar åt honom efter önskemål. Kardemummabullar. Blev tydligen en riktig hit med tanke på att han åt typ fler än jag kunde hålla
räkningen på.
Idag har vi varit inne hela dagen. Regn och snöblandat regn har öst ner och vi vi har njutit här inne i värmen med djungelboken, djungelboken, djungelboken och lite mera djungelboken. Sen tittade vi på dinosaurietåget och sen på djungelboken. Avsnitten "Bäst i klassen" kan jag snart spela pjäs på. Alldeles själv.
Imorgon ska vi vara bara familjen. Får se vad vi hittar på då. I helgen blir det Stockholm. Hotellvistelse och god mat på restaurang "sjätte tunnan". Berättar om det när vi kommer hem igen.
I tisdags var vi i trädgårdsföreningen och lekte, och Sebban ville hellre vara ute på den leriga gräsmattan än inne på lekområdet. Men mysigt var det.
I går var min älskade lillebror här och fikade. (Ja Rebecca var med också) Hade bakat bullar åt honom efter önskemål. Kardemummabullar. Blev tydligen en riktig hit med tanke på att han åt typ fler än jag kunde hålla
räkningen på.
Idag har vi varit inne hela dagen. Regn och snöblandat regn har öst ner och vi vi har njutit här inne i värmen med djungelboken, djungelboken, djungelboken och lite mera djungelboken. Sen tittade vi på dinosaurietåget och sen på djungelboken. Avsnitten "Bäst i klassen" kan jag snart spela pjäs på. Alldeles själv.
Imorgon ska vi vara bara familjen. Får se vad vi hittar på då. I helgen blir det Stockholm. Hotellvistelse och god mat på restaurang "sjätte tunnan". Berättar om det när vi kommer hem igen.
torsdag 23 februari 2012
"Varför ska han inte vara på dagis?"
Ja varför ska han inte det och hur kommer det sig att du tycker att det angår dig?
Jag blir attackerad varje vecka av någon som anser sig veta bättre än jag vad som är bäst för mitt barn.
Och jag blir så in i helvete trött på det.
Jag skulle gärna vilja veta vad du tror att ditt/dina barn får på dagis som mitt inte får hemma.
Kan ju dessutom säga att mitt barn får en del saker som DITT barn INTE får.
Idag är det så främmande för folk att man som förälder väljer att vara hemma. Och ja det är faktiskt ett val idag. För 50-60 år sen var det verkligen inget val. Då fanns inte barnomsorg och mammorna var så illa tvungna att vara hemma med barnen vare sig de ville eller inte. Det bara var så. Mannen var den som försörjde familjen och kvinnan tog hand om barn och hemmet. (Ja så länge de inte var ensamstående förstås, då fick nån grannkärring förbarma sig över barnen medan mamman jobbade)
Idag har faktiskt vi kvinnor och män ett val att antingen vara hemma ELLER lämna våra barn på dagis för att gå och arbeta. Att vara hemma har varit mitt val så lägg för fan av. Jag har dessutom aldrig sagt att jag tänker vara hemmafru hela livet. Men NU ska jag vara hemma så mina barn slipper vara på dagis.
Säger dessutom dagis i protest. På min tid skulle man lära sig räkna, skriva och läsa i skolan. Tiden innan skolan var det lek som dominerade. Vad är det vi försöker skapa? Nån jävla elitgrupp människor som redan ska kunna allt innan de börjar skolan. Nej låt barn vara barn så länge de kan. Vuxenlivet håller på tillräckligt länge ändå.
Jag blir attackerad varje vecka av någon som anser sig veta bättre än jag vad som är bäst för mitt barn.
Och jag blir så in i helvete trött på det.
Jag skulle gärna vilja veta vad du tror att ditt/dina barn får på dagis som mitt inte får hemma.
Kan ju dessutom säga att mitt barn får en del saker som DITT barn INTE får.
Idag är det så främmande för folk att man som förälder väljer att vara hemma. Och ja det är faktiskt ett val idag. För 50-60 år sen var det verkligen inget val. Då fanns inte barnomsorg och mammorna var så illa tvungna att vara hemma med barnen vare sig de ville eller inte. Det bara var så. Mannen var den som försörjde familjen och kvinnan tog hand om barn och hemmet. (Ja så länge de inte var ensamstående förstås, då fick nån grannkärring förbarma sig över barnen medan mamman jobbade)
Idag har faktiskt vi kvinnor och män ett val att antingen vara hemma ELLER lämna våra barn på dagis för att gå och arbeta. Att vara hemma har varit mitt val så lägg för fan av. Jag har dessutom aldrig sagt att jag tänker vara hemmafru hela livet. Men NU ska jag vara hemma så mina barn slipper vara på dagis.
Säger dessutom dagis i protest. På min tid skulle man lära sig räkna, skriva och läsa i skolan. Tiden innan skolan var det lek som dominerade. Vad är det vi försöker skapa? Nån jävla elitgrupp människor som redan ska kunna allt innan de börjar skolan. Nej låt barn vara barn så länge de kan. Vuxenlivet håller på tillräckligt länge ändå.
tisdag 21 februari 2012
Bingo!
Det måste vara ett av världens absolut roligaste spel. Det ger liksom lite mera spänning än andra
spel. Det tar lite längre tid så spänningen drar ju ut sig lite längre. Har ju spelat bingo en del på jobbet med tanterna och skulle väl kanske inte direkt gå dit en gång i veckan bara för att spela lite bingo och dricka kaffe. Men det är trevligt.
Tänkte att jag skulle börja spela bingo på nätet. Ser ju så mysigt ut på tv-reklamen när de sätter sig vid samma bord hemma hos en av väninnorna och plockar fram var sin laptop och sätter sig och spelar mot varandra. Jag tror på bingon framför andra spel. Har själv aldrig vunnit nått förutom 500 kronor på bingolotto en gång för evigheter sen. Ge dig ut och prova lyckan du också så kanske du med kan dryga ut kassan lite grann. Det tänker jag i alla fall prova.
tisdag 14 februari 2012
Halvtid
Jajamensan, har nu gått halvtid. I graviditeten alltså. Känns ju lite sådär när jag dels ser mig själv i spegeln och ser hur stor jag redan blivit. Och dels för att min kropp inte riktigt hänger med.
Alla ni ickemödrar där ute: att det tar 2 år för kroppen att återhämta sig efter en förlossning är ingen myt. Det är ren och skär sanning. Vet inte riktigt vilket som är värst. Att jag inte kan sitta, ligga, stå upp eller gå för att det känns som om hela mitt underliv ska gå mitt itu, eller det faktum att jag fortfarande måste bära upp Sebastian för trappan upp till lägenheten, och när jag kommer till toppen av trappan känner mig som om jag fortfarande röker ett paket cigg om dagen och dessutom precis sprungit maran.
Men inget ont som inte har nått gott med sig säger dom ju. Och vi ska ju få en fin liten flicka. Vår alldeles egen Isolde. En lockprins och en liten prinsessa. Kan det bli bättre?
Ja det kan det. Det vore lite bättre ifall jag bodde i mitt hus nu med min alldeles egna trädgård Sebastian och Isolde kunde leka i. Bygga snöslott på vintern och bada pool på sommaren. Så skulle jag sitta där på altanen och titta på dom när dom lekte. Jag skulle le lite grann utan att dom ser när Isolde ramlar omkull i gräset på väg ner i poolen och Sebastian tröstar henne. Så skulle jag fixa fika, och vi skulle sitta där på en filt i skuggan och dricka saft och äta nybakade bullar. I vår egen trädgård.
Jaja nu sover grisen, Erik kommer hem när som helst och det vrålsnöar ute. Pulka imorn eller? JA!!
Alla ni ickemödrar där ute: att det tar 2 år för kroppen att återhämta sig efter en förlossning är ingen myt. Det är ren och skär sanning. Vet inte riktigt vilket som är värst. Att jag inte kan sitta, ligga, stå upp eller gå för att det känns som om hela mitt underliv ska gå mitt itu, eller det faktum att jag fortfarande måste bära upp Sebastian för trappan upp till lägenheten, och när jag kommer till toppen av trappan känner mig som om jag fortfarande röker ett paket cigg om dagen och dessutom precis sprungit maran.
Men inget ont som inte har nått gott med sig säger dom ju. Och vi ska ju få en fin liten flicka. Vår alldeles egen Isolde. En lockprins och en liten prinsessa. Kan det bli bättre?
Ja det kan det. Det vore lite bättre ifall jag bodde i mitt hus nu med min alldeles egna trädgård Sebastian och Isolde kunde leka i. Bygga snöslott på vintern och bada pool på sommaren. Så skulle jag sitta där på altanen och titta på dom när dom lekte. Jag skulle le lite grann utan att dom ser när Isolde ramlar omkull i gräset på väg ner i poolen och Sebastian tröstar henne. Så skulle jag fixa fika, och vi skulle sitta där på en filt i skuggan och dricka saft och äta nybakade bullar. I vår egen trädgård.
Jaja nu sover grisen, Erik kommer hem när som helst och det vrålsnöar ute. Pulka imorn eller? JA!!
fredag 10 februari 2012
Nej till 75
Vad är det nu för dumheter Reinfeldt hittar på?
Ska vi jobba till 75? Mamma vill inte ens jobba till 65. Varför? För att hennes kropp inte orkar.
Eriks morfar, han jobbar fortfarande lite grann fast han är 75. Personligen tycker jag att det skulle vara lite mer flexibelt. Du får fortfarande gå i pension när du är 65 men då får jobba till 85 om du skulle vilja och har orken för det.
Jag tycker att det första Reinfeldt ska göra för att vi INTE ska få så taskiga pensioner är att höja inkomstskatten igen. Inte sänka en gång till som nu är på tapeten.
Jag är ju egentligen inte så smart men vanligt plus och minus klarar jag av.
För att göra det väldigt enkelt säger vi att Sverige kräver 100 miljoner för att kunna gå runt varje år. Med allt då vad statliga medel betalar för.
Förut fick vi 65 miljoner från inkomstskatt och resterande 35 från andra skatter och avgifter. Sen fick vi 50 miljoner från inkomstskatt och fortfarande 35 från andra skatter och avgifter. Svenska folket jublade över att de fick mer pengar kvar i plånboken varje månad.
Men vänta lite nu.
50 plus 35 är ju bara 85. Men eftersom det krävs 100 miljoner för att Sverige ska gå runt måste det ju tas 15 miljoner från något annat. Ja då höjs istället andra avgifter. Besök på sjukhus och vårdcentral. A-kassan och fackavgiften. Andra skatter blir helt plötsligt dyrare. Man tar bort personal inom vård, skola och omsorg. Eftersom det kostar staten pengar. Och allt detta blir Svenska folket istället förbannade för. Eftersom de inte kan se sambandet mellan mindre inkomstskatt och ett sämre Sverige.
Nej ta tillbaka den procent som tagits bort, höj pensionerna, anställ fler inom äldrevården och alla andra ställen där det nu är helt odrägligt. Se till att det skapas fler jobb till unga, bygg fler bostäder som passar unga människors inkomst.
Vi säger att det bor 6 miljoner människor i Sverige som på ett eller annat sätt betalar inkomstskatt.
Alla tjänar ju inte lika mycket men vi säger att alla dom 6 miljonerna tjänar 20 000 kronor i snitt i månaden brutto.
Säg nu att man betalar exakt 30 % i skatt. Det blir 14000 kvar varje månad. Betalar man istället 30,1% i skatt så får man ut 13900 kronor i månaden. För egen del spelar det ingen roll om jag får 14000 eller 13900. Den där extra hundralappen är en godispåse med dricka till en helg i månaden.
Men för staten blir den där hundralappen 600 miljoner mer till statskassan. I månaden.
Det skulle kunna betala för 12 tusen heltidsarbetande undersköterskor. Det skulle ju givetvis ge fler jobb i fall alla inte jobbade heltid.
Som sagt tidigare är ju inte jag kanske så jättesmart, men vilket föredrar du:
1. 100 kronor mer i plånboken du ändå kastar bort på skit? eller
2. ett bättre sverige där det finns fler jobb, mer bostäder och en bättre välfärd?
Jag vet i alla fall vilket jag väljer.
Ska vi jobba till 75? Mamma vill inte ens jobba till 65. Varför? För att hennes kropp inte orkar.
Eriks morfar, han jobbar fortfarande lite grann fast han är 75. Personligen tycker jag att det skulle vara lite mer flexibelt. Du får fortfarande gå i pension när du är 65 men då får jobba till 85 om du skulle vilja och har orken för det.
Jag tycker att det första Reinfeldt ska göra för att vi INTE ska få så taskiga pensioner är att höja inkomstskatten igen. Inte sänka en gång till som nu är på tapeten.
Jag är ju egentligen inte så smart men vanligt plus och minus klarar jag av.
För att göra det väldigt enkelt säger vi att Sverige kräver 100 miljoner för att kunna gå runt varje år. Med allt då vad statliga medel betalar för.
Förut fick vi 65 miljoner från inkomstskatt och resterande 35 från andra skatter och avgifter. Sen fick vi 50 miljoner från inkomstskatt och fortfarande 35 från andra skatter och avgifter. Svenska folket jublade över att de fick mer pengar kvar i plånboken varje månad.
Men vänta lite nu.
50 plus 35 är ju bara 85. Men eftersom det krävs 100 miljoner för att Sverige ska gå runt måste det ju tas 15 miljoner från något annat. Ja då höjs istället andra avgifter. Besök på sjukhus och vårdcentral. A-kassan och fackavgiften. Andra skatter blir helt plötsligt dyrare. Man tar bort personal inom vård, skola och omsorg. Eftersom det kostar staten pengar. Och allt detta blir Svenska folket istället förbannade för. Eftersom de inte kan se sambandet mellan mindre inkomstskatt och ett sämre Sverige.
Nej ta tillbaka den procent som tagits bort, höj pensionerna, anställ fler inom äldrevården och alla andra ställen där det nu är helt odrägligt. Se till att det skapas fler jobb till unga, bygg fler bostäder som passar unga människors inkomst.
Vi säger att det bor 6 miljoner människor i Sverige som på ett eller annat sätt betalar inkomstskatt.
Alla tjänar ju inte lika mycket men vi säger att alla dom 6 miljonerna tjänar 20 000 kronor i snitt i månaden brutto.
Säg nu att man betalar exakt 30 % i skatt. Det blir 14000 kvar varje månad. Betalar man istället 30,1% i skatt så får man ut 13900 kronor i månaden. För egen del spelar det ingen roll om jag får 14000 eller 13900. Den där extra hundralappen är en godispåse med dricka till en helg i månaden.
Men för staten blir den där hundralappen 600 miljoner mer till statskassan. I månaden.
Det skulle kunna betala för 12 tusen heltidsarbetande undersköterskor. Det skulle ju givetvis ge fler jobb i fall alla inte jobbade heltid.
Som sagt tidigare är ju inte jag kanske så jättesmart, men vilket föredrar du:
1. 100 kronor mer i plånboken du ändå kastar bort på skit? eller
2. ett bättre sverige där det finns fler jobb, mer bostäder och en bättre välfärd?
Jag vet i alla fall vilket jag väljer.
tisdag 7 februari 2012
I Love Göran Hägglund
Det finns inte så många politiker som passerat under dom åren i mitt liv jag varit medveten om politiken som jag riktigt tyckt om. Göran Hägglund är absolut en av dom. I Love Göran Hägglund. Och jag tycker att det är synd att inte fler svenskar kan se vad det är han vill med familjepolitiken. (Inte bara han utan hela det kristdemokratiska partiet givetvis)
Läste ledaren i Corren igår och blev både överlycklig och helt otroligt fantastiskt förbannad. KD tycker ju att familjerna ska kunna ha mer inflytande över hur deras familjesituation ska se ut. Man ska kunna ha större möjligheter att vara hemma med sina barn längre, istället för att lämna dom på dagis. (i förskola heter det ju nu för tiden) Då kommer den jävla Nyamko Sabuni och säger att en förälder inte kan jämställas med en pedagogiskt utbildad förskolelärare. Och vad betyder det egentligen? Jo att vi föräldrar inte är betrodda att kunna ta hand om våra barn själva. Vi kan inte under några omständigheter förbereda våra barn inför skolstart till exempel.
Nu är ju jag tydligen så otroligt korkad att jag inte själv kan räkna ut att man ska kunna läsa, räkna och skriva innan skolstart. Jag trodde lixom att man skulle lära sig det i skolan. Sen är det klart att man ska uppmuntra sina barn hemma att kanske skriva sitt namn och så innan man börjar skolan. Att man kanske känner igen en del bokstäver och så där, men lite överdrivet är det när barn i förskolan ska lära sig matematik.
Är inte föräldrarna de viktigaste människorna i ett barns liv? Har inte tidigare generationer kunnat fostra sina barn till riktigt duktiga, artiga människor som klarade utbildning och arbetsliv utan dagis? Förr fanns ju inte ens barnomsorg. Men alla tidigare generationer är förmodligen helt förtappade.
Nej det är bättre idag, när barn som i en viss ålder kräver mycket uppmärksamhet, måste slåss om den med 25-30 andra barn. Oartiga, skrikiga barn som ingen nånsin lyssnar på eftersom de vuxna aldrig har tid.
Jag vill tacka min mamma av hela mitt hjärta för att hon gav mig sommarlov, jullov, påsklov, höstlov och för att jag fick gå hem direkt när skolan slutade istället för att gå till barnomsorgen. Det är med detta i minnet som jag brinner så starkt för att kunna ge mina egna barn samma sak.
Heja Göran Hägglund!
Läste ledaren i Corren igår och blev både överlycklig och helt otroligt fantastiskt förbannad. KD tycker ju att familjerna ska kunna ha mer inflytande över hur deras familjesituation ska se ut. Man ska kunna ha större möjligheter att vara hemma med sina barn längre, istället för att lämna dom på dagis. (i förskola heter det ju nu för tiden) Då kommer den jävla Nyamko Sabuni och säger att en förälder inte kan jämställas med en pedagogiskt utbildad förskolelärare. Och vad betyder det egentligen? Jo att vi föräldrar inte är betrodda att kunna ta hand om våra barn själva. Vi kan inte under några omständigheter förbereda våra barn inför skolstart till exempel.
Nu är ju jag tydligen så otroligt korkad att jag inte själv kan räkna ut att man ska kunna läsa, räkna och skriva innan skolstart. Jag trodde lixom att man skulle lära sig det i skolan. Sen är det klart att man ska uppmuntra sina barn hemma att kanske skriva sitt namn och så innan man börjar skolan. Att man kanske känner igen en del bokstäver och så där, men lite överdrivet är det när barn i förskolan ska lära sig matematik.
Är inte föräldrarna de viktigaste människorna i ett barns liv? Har inte tidigare generationer kunnat fostra sina barn till riktigt duktiga, artiga människor som klarade utbildning och arbetsliv utan dagis? Förr fanns ju inte ens barnomsorg. Men alla tidigare generationer är förmodligen helt förtappade.
Nej det är bättre idag, när barn som i en viss ålder kräver mycket uppmärksamhet, måste slåss om den med 25-30 andra barn. Oartiga, skrikiga barn som ingen nånsin lyssnar på eftersom de vuxna aldrig har tid.
Jag vill tacka min mamma av hela mitt hjärta för att hon gav mig sommarlov, jullov, påsklov, höstlov och för att jag fick gå hem direkt när skolan slutade istället för att gå till barnomsorgen. Det är med detta i minnet som jag brinner så starkt för att kunna ge mina egna barn samma sak.
Heja Göran Hägglund!
torsdag 26 januari 2012
Han, Hon eller Hen?
Varför varför varför är allt jag kan säga.
Är det verkligen så fel att det faktiskt är han eller hon?
Detta jävla "könskrig" som ständigt sker mellan extrema feminister och "vanligt" folk. Jag förstår inte.
En flicka är en flicka och en pojke en pojke. Flickan är en hon och pojken en han. Svårare än så är det inte.
Varför måste vi könsneutralisera alla?
Faktum är att det faktiskt är skillnad på män och kvinnor, flickor och pojkar, tanter och farbröder. Kan vi inte acceptera varandras olikheter istället för att hela tiden sträva efter att vi ska vara samma?
Män och kvinnor ser inte likadana ut, kvinnor har vagina och män har en penis. Män är fysiologiskt starkare än kvinnor. Rent generellt tänker vi inte på samma sätt, handlar inte på samma sätt (då menar jag inte på Ica), ÄR inte på samma sätt. Varför ska vi lära våra barn att det finns fler kön än män och kvinnor när det inte är så?
En man som är född i fel kropp är ju ingen han, han är ju en hon och vice versa. Antagligen har han (hon) känt hela livet att något inte stått rätt till och i vuxen ålder då åtgärdar det som var fel.
Så nu vill jag veta: vilka människor är det som ska gå under benämningen Hen?
Är det verkligen så fel att det faktiskt är han eller hon?
Detta jävla "könskrig" som ständigt sker mellan extrema feminister och "vanligt" folk. Jag förstår inte.
En flicka är en flicka och en pojke en pojke. Flickan är en hon och pojken en han. Svårare än så är det inte.
Varför måste vi könsneutralisera alla?
Faktum är att det faktiskt är skillnad på män och kvinnor, flickor och pojkar, tanter och farbröder. Kan vi inte acceptera varandras olikheter istället för att hela tiden sträva efter att vi ska vara samma?
Män och kvinnor ser inte likadana ut, kvinnor har vagina och män har en penis. Män är fysiologiskt starkare än kvinnor. Rent generellt tänker vi inte på samma sätt, handlar inte på samma sätt (då menar jag inte på Ica), ÄR inte på samma sätt. Varför ska vi lära våra barn att det finns fler kön än män och kvinnor när det inte är så?
En man som är född i fel kropp är ju ingen han, han är ju en hon och vice versa. Antagligen har han (hon) känt hela livet att något inte stått rätt till och i vuxen ålder då åtgärdar det som var fel.
Så nu vill jag veta: vilka människor är det som ska gå under benämningen Hen?
söndag 22 januari 2012
Sexuellt utnyttjande, pedofili och annat äckel
Jag läser i tidningen varje dag om våldtäkter, pedofili och sexuellt utnyttjande. Varje dag!
Pratade med syster häromdagen och berättade då för henne om den där dagen då det vände sig i magen på mig och jag bara storgrät rakt ut. Läste på text-tv om en svensk man som först blivit åtalad för barnpornografiskt innehav. Läste vidare och fick till min stora skräck se att mannen även kommer bli åtalad för pedofili. Då det vände sig i magen på mig, då jag började storgråta, meningen som fortfarande sitter etsad i mitt huvud, var att mannen våldtagit spädbarn.
Aldrig aldrig aldrig är våldtäkt ok, men jag känner att det måste finnas en viss skillnad på att ligga i en buske och hoppa på en vuxen kvinna, för att få känna makten över henne, och att våldta ett mindre barn, framför allt så litet som ett spädbarn.
Vad i självaste helvete är det som lockar med det? Hur kan man titta på ett litet nyfött barn och anse att det är ok att stoppa sin snopp i henne? Eller kanske till och med honom, vad vet jag.
Jag förstår inte varför dessa män inte söker hjälp istället för att tillfredsställa sina "drifter".
Det är väl för fan bara att söka hjälp hos en läkare, polisen eller vem fan som helst.
Det är ju bara att säga:
"Ni måste låsa in mig, gör ni inte det kommer jag att våldta barn. Jag känner mig sexuellt attraherad av barn och vill att ni spärrar in mig och kastar bort nyckeln".
Nej fy fan för mänskligheten!!
Pratade med syster häromdagen och berättade då för henne om den där dagen då det vände sig i magen på mig och jag bara storgrät rakt ut. Läste på text-tv om en svensk man som först blivit åtalad för barnpornografiskt innehav. Läste vidare och fick till min stora skräck se att mannen även kommer bli åtalad för pedofili. Då det vände sig i magen på mig, då jag började storgråta, meningen som fortfarande sitter etsad i mitt huvud, var att mannen våldtagit spädbarn.
Aldrig aldrig aldrig är våldtäkt ok, men jag känner att det måste finnas en viss skillnad på att ligga i en buske och hoppa på en vuxen kvinna, för att få känna makten över henne, och att våldta ett mindre barn, framför allt så litet som ett spädbarn.
Vad i självaste helvete är det som lockar med det? Hur kan man titta på ett litet nyfött barn och anse att det är ok att stoppa sin snopp i henne? Eller kanske till och med honom, vad vet jag.
Jag förstår inte varför dessa män inte söker hjälp istället för att tillfredsställa sina "drifter".
Det är väl för fan bara att söka hjälp hos en läkare, polisen eller vem fan som helst.
Det är ju bara att säga:
"Ni måste låsa in mig, gör ni inte det kommer jag att våldta barn. Jag känner mig sexuellt attraherad av barn och vill att ni spärrar in mig och kastar bort nyckeln".
Nej fy fan för mänskligheten!!
fredag 20 januari 2012
Fri vilja eller tvång?
Ja hur mycket ska vi få bestämma över vårt eget liv egentligen?
Har nu givit mig i en diskussion på familjeliv om att en del tycker att föräldradagarna ska tvångsfördelas, vilket tydligen ska göra att fler pappor kommer ta ut sina dagar.
Vilket jag absolut inte tror på. De pappor som idag inte tar ut hälften av dagarna, har antagligen valt det av speciella skäl. Att det skulle vara kvinnorna som tvingar papporna att ge över sina dagar till dom, tror jag inte heller på. Är de flesta män verkligen såna mesar att de inte vågar säga till att de också vill vara hemma med barnen? Erik talade om att han ville vara hemma med Sebastian, men eftersom jag inte är fastanställd och inte har någon garanterad inkomst varje månad gick inte det.
Det finns ju dom som inte kan av olika skäl. Ekonomi, egenföretagare som inte bara kan lämna företaget i ett halvår och sen hoppas
på att alla kunder finns kvar när man kommer tillbaka. Såg en kvinna som berättade att hennes man sitter i rullstol och därmed inte kan utföra alla sysslor själv man behöver kunna göra när man är hemma med ett litet barn. Sen finns det ju dom män som inte VILL vara föräldralediga av olika skäl. Pappa till exempel skulle ha klättrat på väggarna efter 5 minuter hemma. Han har till och med haft svårt ibland att ha semester. Men han är ju ingen sämre pappa för det. Och vi har ju inte sämre kontakt med honom bara för att han inte varit hemma och varit föräldraledig.
En annan sak jag inte tror på är hur i hela helvetet 50/50 fördelning av föräldradagarna ska kunna göra samhället mer jämställt. En fråga som givits måååånga gånger i den här tråden på familjeliv är vilket det är som gör det jämställt.
Scenario 1: Pappa tar ut 240 dagar, mamma tar ut 240 dagar. Mamma är hemma i 6 månader medan pappa delar ut sina dagar mer utspritt och kan därför vara hemma i ett och ett halvt år.
Scenario 2. Pappa tar ut 300 dagar, mamma tar ut 180 dagar. Pappa tar ut 7 dagar i veckan och är hemma i 10 månader, mamma sparar och tar bara ut 18 dagar i månaden och kan därför vara hemma i 10 månader.
Vilket scenario är mest jämställt? Där båda föräldrarna får lika många dagar, eller där båda föräldrarna för vara hemma lika länge?
Nej låt alla familjer bestämma själva. Låt par leva ojämställt ifall det nu är föräldraledigheten det hänger på. Lita på att två vuxna kan jämställa sig i sitt eget förhållande på egen hand. Så länge Erik inte tänker klämma ut den här bebisen jag bär på ur SIN mutta så tänker jag nog fortsätta leva ojämställt.
Har nu givit mig i en diskussion på familjeliv om att en del tycker att föräldradagarna ska tvångsfördelas, vilket tydligen ska göra att fler pappor kommer ta ut sina dagar.
Vilket jag absolut inte tror på. De pappor som idag inte tar ut hälften av dagarna, har antagligen valt det av speciella skäl. Att det skulle vara kvinnorna som tvingar papporna att ge över sina dagar till dom, tror jag inte heller på. Är de flesta män verkligen såna mesar att de inte vågar säga till att de också vill vara hemma med barnen? Erik talade om att han ville vara hemma med Sebastian, men eftersom jag inte är fastanställd och inte har någon garanterad inkomst varje månad gick inte det.
Det finns ju dom som inte kan av olika skäl. Ekonomi, egenföretagare som inte bara kan lämna företaget i ett halvår och sen hoppas
på att alla kunder finns kvar när man kommer tillbaka. Såg en kvinna som berättade att hennes man sitter i rullstol och därmed inte kan utföra alla sysslor själv man behöver kunna göra när man är hemma med ett litet barn. Sen finns det ju dom män som inte VILL vara föräldralediga av olika skäl. Pappa till exempel skulle ha klättrat på väggarna efter 5 minuter hemma. Han har till och med haft svårt ibland att ha semester. Men han är ju ingen sämre pappa för det. Och vi har ju inte sämre kontakt med honom bara för att han inte varit hemma och varit föräldraledig.
En annan sak jag inte tror på är hur i hela helvetet 50/50 fördelning av föräldradagarna ska kunna göra samhället mer jämställt. En fråga som givits måååånga gånger i den här tråden på familjeliv är vilket det är som gör det jämställt.
Scenario 1: Pappa tar ut 240 dagar, mamma tar ut 240 dagar. Mamma är hemma i 6 månader medan pappa delar ut sina dagar mer utspritt och kan därför vara hemma i ett och ett halvt år.
Scenario 2. Pappa tar ut 300 dagar, mamma tar ut 180 dagar. Pappa tar ut 7 dagar i veckan och är hemma i 10 månader, mamma sparar och tar bara ut 18 dagar i månaden och kan därför vara hemma i 10 månader.
Vilket scenario är mest jämställt? Där båda föräldrarna får lika många dagar, eller där båda föräldrarna för vara hemma lika länge?
Nej låt alla familjer bestämma själva. Låt par leva ojämställt ifall det nu är föräldraledigheten det hänger på. Lita på att två vuxna kan jämställa sig i sitt eget förhållande på egen hand. Så länge Erik inte tänker klämma ut den här bebisen jag bär på ur SIN mutta så tänker jag nog fortsätta leva ojämställt.
onsdag 18 januari 2012
Finn-Invasion
Ja av finnar. Denna härliga (?) kropp jag lever i, full av gravidhormoner, ploppar ut finnar hela tiden. Ungefär var tredje dag säger jag till Erik: "fast idag ser det ganska bra ut i ansiktet va?". Svaret blir: ja. Dagen efter är dom där igen. I hela ansiktet. Eller ja på sidorna och på hela hakan i all fall.
Jag kommer snart se ut som en enda stor finne. Och då menar jag inte som Arja.
Så inte nog med att man har börjat förnimma små svarta skäggstrån på hakan man måste ta bort med pincett en gång i veckan, man ser fortfarande ut som en tonåring.
Coolt ändå, både som en gammal skäggig tant och som en tonåring.
Eller vad fan säger jag, det är inte coolt ett skit, och jag har inte alls skägg på hakan. Inga finnar heller. Ser ut som en annons för Maybelline underlagscreme. Helt naturligt. Utan underlagscreme.
Så nu ska jag ta min vackra bebishud och mitt superglänsande jättefina hår som är som taget ut en reklamfilm för schampo, och min extremt vältonade kropp som ser ut att vara hämtad ur ett nummer av Sports illustrated och lägga mig. (Tänk om det skulle vara så där imorgon när jag vaknar? Hoppas hoppas hoppas!)
Jag kommer snart se ut som en enda stor finne. Och då menar jag inte som Arja.
Så inte nog med att man har börjat förnimma små svarta skäggstrån på hakan man måste ta bort med pincett en gång i veckan, man ser fortfarande ut som en tonåring.
Coolt ändå, både som en gammal skäggig tant och som en tonåring.
Eller vad fan säger jag, det är inte coolt ett skit, och jag har inte alls skägg på hakan. Inga finnar heller. Ser ut som en annons för Maybelline underlagscreme. Helt naturligt. Utan underlagscreme.
Så nu ska jag ta min vackra bebishud och mitt superglänsande jättefina hår som är som taget ut en reklamfilm för schampo, och min extremt vältonade kropp som ser ut att vara hämtad ur ett nummer av Sports illustrated och lägga mig. (Tänk om det skulle vara så där imorgon när jag vaknar? Hoppas hoppas hoppas!)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)